Blä för mitt humör! Jag är som en bålgeting och senaste dagarna har det  varit värre än värst :/

Min stackars sambo får ta mycket onödigt skäll och jag får så dåligt samvete, han förtjänar inte en häxa till sambo!

Jag har inte konstaterad endometrios, men jag behandlas med bra resultat med provera för mina smärtor, kramper och blödningar. Men mitt humör blir ju inte bättre av dessa hormoner! Jag har alltid varit en tålmodig, mjuk och lite för snäll tjej, men nu är det att jag tänder på alla fyra för ingenting nästan... Hade 20 mg provera först, sänkte till femton för humöret och det blev lite bättre. Nästa steg är att byta ut 5 mg av proveran till en cerazett (tror jag det heter) Jag måste nog göra det, iaf och se om det blir bättre! Någon med erfarenhet av detta?

En annan orsak jag tror det varit, iaf det senaste dagarna är att jag inte tillåter mig i samma utsträckning att dämpa mina "inre demoner" med mat eller onyttigheter, idag har jag varit sjukt sugen på godis, eller inte i munnen men i hjärnan så att säga. Jag kunde inte säga vad för godis jag var sugen på, men att jag var det - typiskt hjärnsug! (en liten parantes, jag undrar om kromtabletterna jag tar faktiskt inte har lite verkan ändå, för suget är så himla mycket mindre nu sista tiden!)

Det var till o med så jag sa till min sambo att jag skulle gå o köpa, men sen ångrade jag mig, vilket är en stor seger i sig. Jag måste bara få till strategier att får ut mitt psykiska illamående. Har svårt att prata om det som är innerst inne..

Idag försökte jag på allvar skrapa lite på ytan och verkligen känna, kände jag att något som gör mig så satans frustrerad är min situation, att jag väger så här mycket och att det kommer ta sån tid att minska till normalvikt, att jag hindras så mycket, att jag vill kunna vara glad inifrån och ut, vara en mer aktiv person, bättre sambo osv. Rätt mycket alltså.

Jag ska imorgon försöka sätta mig och göra en bättre planering, inriktad på detta. Jag vet ju att det går i vågor och att jag är den enda som kan göra jobbet, så är det. Men det är nog bra att erkänna för sig själv hur man mår, på riktigt, och inte bara tänka att man mår dåligt, utan varför och hur, vad man kan förändra, vad man måste acceptera osv.

En form av "terapi" är ju att skriva av sig, och det kommer jag försöka göra med, jag måste tillåta mig att göra det. Även om det för andra kanske ser mest ut som svammel och osammanhängande ord, kanske självklarheter och jättekonstiga saker, men det är för mig och ingen annan. Mer struktur och handling behövs helt enkelt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Imorgon kör jag igång igen, ett år äldre, lika fet som innan men med en jäkla kämparglöd! Det här är året ssom jag ska gå ned för min egen skull, för min sambos skull och för vår kommande familjs skull! Jag vill bli medicinfri i år så att jag kan bli...

  Lunch: nudlar, hemgjord kycklingburgare och sallad

  Frukost: havregrynsgröt gjord på 1 dl gryn 2 minirut med färskost och två skivor skinka på varje 1 kokt ägg Foodporn! ...

Idag fallerade det med kosten, trots att jag har matlådor? Anledningen var att jag missbedömde tiden och tog ingen låda med mig dit jag skulle. 7 timmar utan mat resulterade att tjockistänket fick övertag och jag åt köpta pannkakor och snickers och t...

              Dagens mealprep: polka-,rödbetor och morötter som rostades i ugnen Quinoa kokt med spenat korvsoppa kycklingfärsburgare kryddat med curry, chili, sötstark senap, salt o peppar   ...